madebyniiina

Än en gång har jag drabbats av halsont. Jag hann vara frisk i max 4 dagar. Men nu verkar de dumma halsbacillerna ha kommit tillbaka. Och jag som hade hoppats på att få vara frisk tills åtminstone efter att jag kommit hem från min Helsingfors-kryssning som jag ska åka på nu på tisdag.

Oh crap!

Det blir en myskväll med spansk mat från restaurangen La Uva, som ligger tvärs över gatan från vårt hem. Oh Yeah!!

Jag har varit lite off de senaste dagarna. Men nu är jag snart back on track, som man brukar säga. Idag rullade det in pengar på kontot och alla räkningar är betalda. Nu ska man spendera lite pengar på julklappar.

Jag vill egentligen krypa ner under täcket igen och sova lite till. Men jag ska istället välja ut dagens outfit, packa skolväskan, förhoppningsvis äta en snabb frukost och sen bege mig mot Trappan där ett individuellt möte med skolsköterskan angående sömnskolan väntar. Ha en bra måndag!

Jag har ägnat några timmar av kvällen till Litteraturvetenskap. Jag har plågat mig igenom Sofokles verk Kung Oidipus, läst ett stycke ur Homeros verk Odyssén samt ett stycke ur Petronius verk Satyricon. Jag har plågsamt kommit fram till att jag tycker att antikens verk är tråkiga samtidigt som de har intressanta storyn. Det jag tycker är tråkigt med dessa verk är att de är så långdragna och språket gör att man måste tänka alldeles för mycket för att förstå det man läser. Jag älskar att läsa i vanliga fall. Men det ska vara okomplicerat skrivet.

Jag har iallafall läst ifatt lite av det jag låg efter med och det känns bra.

Jag ska nu avsluta den här kvällen med att ta en dusch och sen krypa i säng. Imorgon är det måndag och då bär det av till skolan på Filosofi-föreläsning.

Jag vaknade i förmiddags och hade jätteont i min vänstra arm. Först tänkte jag att jag kanske legat på den under natten men så kände jag efter och kunde konstatera att reumatismen slagit till i hela armen. Det var länge sen jag hade reumatisk värk i mina leder. Men att det dyker upp nu är ingen överraskning med tanke på att det snart är vinter och det börjar bli kallt överallt och då påverkas ju mina leder. Så nu har jag ett helt vinterhalvår med reumatisk ledvärk att "se fram emot".

Det har annars varit en väldigt lugn söndag och jag tror det kommer fortsätta så hela dagen ut. Till och med katterna är tysta och ligger och halvsover lite här och var i lägenheten.

Idag är jag barnvakt åt Alva, min guddotter. Hon kom hem till mig runt halv tio imorse, vi började med att titta på tv en stund, sen klädde vi på oss och tog spårvagnen till Hagaby för att hälsa på min svärmor och hennes två katter Wilma och Selma. Alva blev hungrig framåt tolv-snåret så vi tog en promenad bort till McDonald's vid Hageby centrum och åt lunch och glass till efterrätt. Vi kom hem till mig för en liten stund sen och nu rullar Disney's Pocahontas på tv:n medan Alva ligger i soffan och slötittar.

Vi får se vad vi hittar på resten av eftermiddagen och kvällen.

Nu är det så att jag har lagt till två insamlingsbanners i menyn här till vänster.

Insamling nr. 1 är av egoistiska skäl och förklaringen har ni här:
"MUSIK SKA BYGGAS UTAV GLÄDJE!
Det är frustrerande när ens drömmar stoppas av bristen på pengar. Jag lever så att jag klarar mig, jag ska inte klaga. Men jag har, precis som miljontals människor världen över, en dröm som jag vill ska bli verklighet.

Jag är en duktig sångerska och låtskrivare. Men tyvärr är musikbranchen väldigt hård idag och många väljer att producera och marknadsföra sin musik på egen hand för att ens ha en chans att göra det man älskar. Men detta kräver att man har eget kapital och resurser till att spela in sin musik antingen hemma på en riktigt bra dator med riktigt bra ljudkort eller betala en studio där man spelar in och där de mixar musiken till önskat resultat.

Min dröm är att få spela in ett helt album i en riktig inspelningsstudio och sedan marknadsföra albumet och få ut albumet och låtarna till försäljning på nätet och i cd-format. Det här är en dröm jag har haft sen jag var 15 år gammal och skrev min första låt. I 11 år har den här drömmen följt med mig!

Om ni känner att ni inte vill donera pengar till min dröm utan att ha hört mig sjunga och spela så titta gärna in på min myspacesida http://www.myspace.com/gazeonce

Ge mig en chans att glädja Sverige med min musik!"

Insamling nr. 2 är till den nystartade tidningen Unga föräldrar.

"TIDNINGEN UNGA FÖRÄLDRAR!
Magazine UF är ett ny startat UF-företag startat utav Sanna Kaakinen, och som nu behöver samla in pengar för att tryckas.

Magazine UF första tidskrift är tidningen Unga Föräldrar, som har en målgrupp på 15+ och skrivs utav ett gäng unga, drivande och målmedvetna människor. Vill du bidra för att tidningen ska få tryckas tar vi med öppna emot ditt bidrag, stort som litet.

För mer information besök vår hemsida http://ungaforaldraruf.se/ eller vår facebook sida."

Den här dagen har gått otroligt snabbt. Förmiddagen bestod av möten. Sen när jag kom hem plockade vi undan lite i vardagsrummet samt dammsög vardagsrum, hall och kök. Sen bestämde jag att det var dags att äta en lite sen lunch (vid två-tiden ungefär) vilket bestod av kantarellsoppa och rostade mackor och mitt i maten kom mamma på överraskningsbesök som resulterade i att vi åkte till Willys för att panta alla våra tomma flaskor (resultatet blev 122kr) samt till djuraffären för att handla hem 15 kg kattmat så att våra katter klarar sig i tre månader till. Och nu är klockan fyra på eftermiddagen redan.

Pipandet i örat driver mig lätt till vansinne och det känns som att jag inte kan slappna av särskilt mycket. Men jag ska försöka tänka på annat och har därmed en lista med saker som jag måste göra här hemma. Jag antar att jag ska ta tag i den listan nu.

Jag vill egentligen inte klaga men jag blir tokig på detta eviga gälla pipandet i mitt vänstra öra. I tisdags vaknade jag av att det gjorde så in i bomben ont i mitt vänstra öra. Och pipandet bara slog till. Jag har tinnitus sen innan men aldrig haft det så här pass dåligt. Det här pipandet överröstar det mesta. Jag har svårt att sova och hörseln i örat har försämrats avsevärt. Jag kan dock inte säga om detta beror på min envisa förkylning eller om det kommer att vara permanent. Jag hoppas att pipandet försvinner med förkylningen så småningom. Helst vill jag att den ska försvinna typ NU! Jag har läst på om tinnitus och det sägs att det ofta blir värre när man har ett virus i kroppen. Så jag hoppas innerligt att det här inte är permanent. Det jag är mest orolig över är att jag kommer behöva kosta på mig en hörapparat. Jag är ju för ung för hörapparat för guds skull!!!!

Nu ska jag smita hemifrån, köpa lite frukost på stan och bege mig bort till stadsbiblioteket och möta upp Sanna för vårt för-redaktionsmöte-möte. XD

Jag tänkte att jag skulle utnyttja min mobil och vårt trådlösa Internet och skriva ett kort inlägg innan jag lägger mig i min sköna säng för natten. Imorgon är det redaktionsmöte för tidningen Unga Föräldrar och innan redaktionsmötet ska jag träffa vår redaktör och ledare Sanna (länk till henne finns under länkar på bloggens framsida). Vi ska förbereda inför redaktionsmötet. Så det blir ett för-redaktionsmöte-möte. XD Annars kämpar jag med en envis förkylning och försöker samtidigt balansera hushållssysslor med skolarbete och tidningsarbete. Inte helt lätt när man är genomförkyld och inte har ork över till någonting. Hoppas dock att jag blir frisk snart.

Jag har spenderat kvällen med att plugga lite. Och jag ska fortsätta med det en stund in på natten. Jag har lite att ta igen när det kommer till pluggandet. Och jag har märkt att jag koncentrerar mig bäst på natten. Sjukt va?

Jag satte mig ner på golvet i sovrummet och gick igenom en hög med gamla papper som jag kluddrat på. Jag hittade några texter som kan vara användbara i mitt skrivande och jag hittade några texter som helt enkelt är rent underhållande. Jag frågar mig gång på gång: Var fick jag allt ifrån?

Texten nedanför skrev jag någon gång under sommaren 2002. Jag var 17 år gammal och hade livlig fantasi. Enjoy!

Kämpa mot våldet! - Skjut tillbaka!
Ni undrar nog säkert vad jag menar med detta påstående. Ärligt talat så är jag inte säker på vad det betyder. Men jag kan gissa mig fram. Allt nu för tiden handlar ju om politik. Så varför inte anta att det jag nu tänker skriva kommer handla om politik?
Allt man idag gör eller säger uppfattas som politiskt. Bestämmer jag mig för att skriva en låttext så är det alltid någon som tror att den handlar om det orättvisa samhället som dominerar idag.
Om jag nu ska återgå till rubriken av denna text, så tror ni säkert att jag ska dra någon vals om det pågående kriget människor emellan. (Lägg märke till att jag inte syftar på något speciellt krig). Det jag nu vill ha sagt är inte av något värde alls. Det är bara en tänkares tankar skrivna på ett papper.
Nu ska vi ta det lugnt. Vi ska inte förvirra oss med fakta här. Om det är en faktatext du är ute efter kan du sluta läsa nu. För som jag påpekade tidigare är detta bara en tänkares tankar dedikerade till världens tänkare. Inte till stora tänkare med stora tankar utan till små tänkare med tonvis med tankar. Ni tror att ni förstår det här, men vänta bara tills jag har förklarat det. Men det kanske inte finns något att förklara?
Men nu ska vi iallafall återgå till rubriken igen. Och jag börjar med att fråga: Är inte airbags i politikerbilar ett himla slöseri? Jag menar; att få sanning ur riksdagsledamöter är som att spika fast gelé. Deras dagliga motto är: "Om du inte kan övertyga dom, förvirra dom!" Och många av dessa ledamöter har utbildat sig, men få har lärt sig något. Och vad kan det bero på? Dåligt minne? Har du dåligt minne så kommer du inte ihåg vad du har lärt dig. Jag kan stolt påstå att jag inte lider av dåligt minne. Jag njuter av det.
Nu kan jag lugnt säga att vi har kommit fram till en slutsats. Och en slutsats är helt enkelt en punkt där du inte orkar fundera mer. // Nina Kaakinen

Det är spännande saker på gång just nu. Min brorsdotter Sanna, som går sista året på IT/Media-programmet på John Bauergymnasiet i Norrköping, har som projektarbete startat ett Ungdoms Företag i form av en tidning för unga föräldrar, som just har titeln Unga Föräldrar. Jag är med och samarbetar i startandet av tidningen och jag ansvarar för Kultur - och nöjessidorna i tidningen. Just nu händer det en hel del kring arbetet och den som är nyfiken kan kolla in både vår Facebook-sida och vår Hemsida där det finns mera information kring arbetet med att ge ut det allra första numret av tidningen Unga Föräldrar.

Än en gång har jag försummat bloggen i några dagar. Motivationen har helt enkelt inte funnits till hands.

Nu har jag även gått och blivit förkyld igen. Var ju förkyld för en månad sen ungefär och jag tyckte det räckte men det tyckte tydligen inte förkylningsbanditen. XD

Så jag känner för att klaga en aning. Jag vaknade imorse med ont i halsen och kände mig allmänt hängig. Nu har jag inte lika ont i halsen som jag hade imorse (av någon anledning är det ju alltid värst på morgonen när man vaknar) men däremot har jag sprängande huvudvärk och ledvärk. Kanske lite muskelvärk också. Det känns som att jag har ett tryck i mina öron och det gör ont i öronen när jag ska snyta mig. Min kropp tycker tydligen inte att den värk jag redan har räcker utan den har lagt på lite illamående och yrsel på det också.

Nu hoppas jag att den där Iprenen jag svalde ska vara snäll och ta bort all värk så jag kan känna lite lättnad iallafall. Helst av allt vill jag bara lägga mig under täcket och sova. Så jag tror jag ska ta och göra det en liten stund. Sova bort förkylningen liksom.

Ikväll hann vi inte med någon spökexorcism av lägenheten. Vi gjorde en massa annat istället, jag, Sanne (min brorsdotter) och hennes pojkvän Jocke. Vi lagade kycklingwokgryta med nudlar och tittade på förra veckans avsnitt av "Det okända" på tv4play. Sen fick jag öva mig på min kortövning samt se auran på människor och sen spådde jag både Sanne och Jocke med hjälp av mina tarotkort. Så det var vad vi sysslade med ikväll.

Jag sitter nu här i mitt vardagsrum med ett kortlek framför mig och övar på min mediala förmåga. Övningen, som jag faktiskt hittat på nätet, går ut på att man ska slappna av, blunda, släppa allt, ta ett kort, fortsätta blunda och sen avgöra om man håller i ett svart eller i ett rött kort. Jag har gjort övningen med två kort nu och båda gångerna har jag haft rätt. Och jag måste säga att man får en enorm kick av det. Det skrämmer mig samtidigt som jag blir överväldigad och glad över att jag faktiskt har förmågan. Jag ska fortsätta öva på min förmåga. Nu till en början med hjälp av mitt vanliga kortlek. Sen går jag över i någon annan övning.

Övningen hittade jag HÄR! Det känns kanske inte som en överdrivet seriös sida men övningarna känns ändå legitima.

Jag har fixat en ny kategori här på bloggen. Kategorin har jag döpt till "Den andra sidan" och ska handla om min mediala resa. För nu har jag bestämt mig att en gång för alla lära mig bemästra min förmåga.

Jag tror på spöken. På det övernaturliga. Att det finns en värld som normala människor inte kan se men som medium kan ha kontakt med. Jag själv har givits den mediala gåvan. Den har gått i arv från mor till dotter i generationer, enligt min mor. Det kan verka ett bisarrt påstående. Att någonting sådant går i arv så där. Jag vet att det finns fler i min familj som har samma förmåga fast i något lägre nivå än vad jag har. Dock är jag en av dem som inte har någon aning om hur man kontrollerar denna förmåga. Och tyvärr så känns det också som att dessa andar, besökarna från andra sidan, utnyttjar detta ordentligt. Jag är som en andlig magnet. Det händer saker omkring mig hela tiden. Andar som projekterar över sina känslor på mig, bankar i köksluckor, står och stirrar på mig från hallen när jag sitter i vardagsrummet, rycker i dörrhandtag, jävlas med mina katter och knackar på väggarna. Den enda gången som jag faktiskt kan känna mig helt avslappnad är när jag är ute och går. Då finns det ingen från andra sidan som kan påverka mig. Jag vill kunna lära mig kontrollera den här förmågan. Lära mig stänga av den när det blir för påfrestande och lära mig använda den när den behövs.

 

Imorgon ska jag försöka mig på att bli av med besökaren jag har i vår lägenhet. Den har drivit mig till vansinne i snart tre år och jag börjar tröttna. Energin som finns i lägenheten är mest koncentrerad i hallen. Det är där jag ibland ser en svart gestalt vanka av och an, det är där katterna brukar stirra på någon och följa med blicken. Ibland väser dem åt energin som finns där. Ibland blir de oroliga och jamar som om någon plågar dem. Och trots att det inte befunnit sig någon i trappuppgången är det ändå någon som står och rycker i dörrhandtaget. Köksluckor öppnas ibland av sig själv. Badrumsskåpet brukar ibland stå öppet fast jag VET att jag stängt det. (Stänga skåp och garderober är jag noga med då mina katter annars tycker om att ha ner saker från hyllorna). En gång har jag haft en gestalt stå och stirra på mig mitt i natten när jag legat och sovit. En annan gång har jag fått arga känslor projekterade över på mig så att jag skrikit rakt ut och bett vem-det-nu-än-är-som-hälsar-på att dra härifrån för jag vill inte ha något med det att göra. Jag känner mig alldeles matt och trött när jag är hemma. Så imorgon. Då ska jag försöka bli fri från min besökare.

Mina humörsvängningar skrämmer mig ibland. Vad gör man för att llindra humörsvängningar som heter duga?

Jag, min vän Madeleine, mina föräldrar och deras vän Eki var på Ikea i Linköping idag. Jag köpte två nya fina tillhörande sängbord till vår nya fina säng.

Det här är första gången på ganska länge som jag vaknar innan kl.10 på morgonen. Nu hade jag ju i och för sig satt klockan på ringning men jag brukar vanligtvis stänga av den och försova mig ganska rejält. Jag har sovit väldigt bra inatt. Och även det är första gången på väldigt länge. Jag känner mig väldigt utvilad idag. Nu ska jag börja göra mig klar för att åka en sväng bort till Ikea i Linköping. Ha en bra dag!